Dagens bästa

Mio 5 år: Mamma, kan du klia mig på ryggen?

Mamman kliar.

Mio: Nej, inte där mamma! Där det klias!

Hurra hurra hurra!!!

Idag fyller min älskade Mio 5 år.

Grattis till dig mitt hjärta!

Eller som det lät härom dagen:

Jag: Kom nu lille vän!

Mio: Eeh, du menar Hjärtat va?

Jag: Ja, ursäkta, kom nu hjärtat!

När Leon och Mio kramades och sa god natt

till varandra vid läggdags lät det såhär:

Leon: Grattis i överskott Mio!

De säger så mycket roliga kommentarer hela tiden som jag tänker att jag måste skriva upp, men glömmer hela tiden. Måste skaffa mig en liten bok att ha nära till hands och skriva upp det genast när jag hör dem. 5 min senare är det kört.

När man fyller år hemma hos oss så har man "Bestämdag" och får bestämma vad hela familjen ska hitta på för nåt kul och vad vi ska äta. Kalas och städning tar vi en annan dag för att det ska bli en mysig dag utan stress och tjat som det lätt blir annars. Vi försöker vara lediga hela dagen så gott det är möjligt. Mio har bestämt bio och pannkakor imorgon. Men först paket förstås!

Hoppas ni får en mysig dag ni med!

Kram

~Miomamman~

Tillägg: Det är torsdag den 8 oktober Mio fyller år. Inte 7 okt.

Presenttips

Vad gör man när 13-åringar önskar sig pengar i present? Hur kul är det på en skala egentligen? När min brorson fyllde år nyligen så försökte vi skoja till det lite (som vanligt) och här är resultatet.

En pizzakartong...




...med en konstgjord pizza trä, med utfrästa hål med plats för två guldpengar i varje.

Colan behöll vi dock själva. Den släpper jag inte i första taget.

Tror nog att 13-åringen blev ganska nöjd.

Grattis igen Fille!

Trafikpolis i familjen

Mio: Mamma, e detta en motojväg?
Mamman: Nej.
Mio: Men vajföj köj du så fort då?

Busted!

(Detta är samma son som ska bli äppleskalare när han blir stor. För nu är han för liten för att få hantera en potatisskalare tycker hans överbeskyddande mamma. Men Mio är helnöjd med att få ha detta som yrke när han är vuxen, då kan han skala äpplen till alla i hela världen.)

Midsommarbröllop

På midsommarafton vigdes min goda vän

Anna med sin Mathias.

Det var ett jättevackert bröllop med mycket känslor. Det fanns knappt ett öga torrt i kyrkan, inkl bland de mest macho besökarna. När solisten sjöng "Så vill stjärnorna" (urspr. Molly Sandén) och inte ens brudgummen kunde hålla sig, så fullkomligt rann tårarna längs kinderna.

Den ljuvliga buketten har Nina på Rallar-Rosen i Lerum gjort.

Nina var även tärna.

Visst är hon vacker?!

Det kom bara fem droppar regn när brudparet kom ut ur kyrkan.
Fem droppar för att ge lycka i äktenskapet.

Anna och Mathias med tärnan Nina och bestman Mikael

Anna och Mathias,

jag vill önska er all lycka till i äktenskapet!

Kraaam, Annica

Birthdaygirl

Hjärtliga Gratulationer

på födelsedagen

världens goaste Helena!!


Alla borde ha en Helenavän, du är fantastisk!

Långtradarkramar från mig

Brudmagneter och smöjblommoj

Att ha kaninbebisar har visat sig vara värsta brudmagneten för min äldsta son på 7½ år. Aldrig förr har det ringt och hälsat på så många flickor som under de senaste 10 dagarna. Jag funderar nästan på att ta inträde.

Det är inte bara flickor från klassen som kommer på besök. Varenda unge i området vill komma och kolla på kaninerna och de små grabbarna på 5 år som ännu inte kan stava till "artig" ringer på dörren med en lång ilsken signal och säger

"Hej, är Leon och Mio här? Vi ska kolla på kaninerna! "

Vadå SKA?? Lite hyffs tack! tänker jag och säger

"Nej, och kaninerna sover. Hejdå!" och stänger dörren.

Tacka vet jag mina egna väluppfostrade söner! De vet hur man uppför sig i alla lägen. Tysta, lugna och talar med vårdat språk. Meddelar alltid vart de går och frågar såklart om lov när det behövs. Oroar aldrig sin mamma. Ständigt rena och luktar hallon. Även när de fiser. Det är mina barn det.

SöteMio fick syn på en äng med gula blommor igår när vi cyklade hem från dagis.

"Titta mamma vad många fina blommoj!"

"Ja visst är de fina, det är S M Ö R B L O M M O R."

"Undja va de komme fjån kan man undja sej!"

Rart eller hur?! Det har han efter mamman sin.

Star Wars Kaniner

I söndags var det en stor dag för barnen. De fick sina allra första husdjur, varsin kanin. Leon sa att han var så lycklig så att han fick ont i magen.

Leon har sin lilla tjejkanin Leija i knät och Mio passar på att klappa lite när den är still.

Prinsessan Leija är en hermelinkanin med fluff. Underbar päls. Hon är en nyfiken liten tjej som gärna ska provsmaka på allt och alla, men vet hur man kopplar av och bara myser.

Yoda är en vanlig hermelinkanin och är ett par veckor äldre än Leija, men mycket mindre. Hans föräldrar är små. Yoda är en riktig gottegris och ser nästan mer ut som ett marsvin, fast har mjukare päls förstås. Han har inte lika lätt för att slappa som Leija, men det kommer nog. Det syns på bilden att han är på helspänn.

Namnen kommer från Star Wars ifall ni undrar. Hade jag fått bestämma så hade det blivit Elvis och Doris. Barnen tyckte först Svarta Blixten och Solen, så vi kompromissade lite.
Leon cyklade hem från skolan 30 minuter snabbare än vanligt igår, när han ville hem till sin kanin. Det tar max 10 min att cykla. Han har verkligen längtat efter ett husdjur så det är så roligt att se honom så lycklig med ett alldeles eget. Mio tycker också det är kul, men tycker de har lite vassa klor så än så länge vill han inte ha någon i sitt knä.
Leon tyckte att han gjorde ett smart drag när han valde tjejkaninen istället för killen, för om hon får ungar så får han fler kaniner än Mio. Vi ska väl försöka förhindra detta om några månader, men vi får väl se vem som hinner först.

Livet på landet

I onsdags hälsade jag och barnen på en gammal jobbarkompis som bor en timme bort, låååångt ut i urskogen. Eller väldigt nära i alla fall. Naturligtvis körde jag lite fel, som jag alltid gör första gången jag besöker någon. Leon började bli lite rädd för att vi skulle bli anfallna av älgar, så vi vände - och hittade rätt. Så L med familj bor 3 min ifrån Det Läskiga Älg Området.

Barnen fick åka med en traktor för första gången. Det var en hit, men lite läskigt tyckte Mio, så storebror höll om honom hårt. Duktig Leon!

L´s familj har några får som betar av marken omkring deras hus. De var lite skygga dock, och ville inte bli klappade. Får No 519 var lite kelig dock.

Bä bä vita lamm... (...eller svarta lamm...)

Tack för besöket L! Det var jättemysigt. Hoppas vi ses snart igen!

Igår hälsade familjen S/N på hemma hos oss. Vi lyckas alltid få fint väder när vi träffas och igår var inget undantag. Det blev grillpremiär för i år och vi hade jättetrevligt tillsammans. Barnen har alltid så kul ihop, som ni kan se på bilden ovan. Grattis E (lejonet) som fyller 3 år idag!

Imorgon ska vi iväg på middag hos nygamla vänner och på söndag väntar en överraskning till barnen. En händelserik vecka!

Trevlig helg!!

Kram, Annica

Man är väl man!

Maken har varit förkyld och hes i flera veckor nu, så i förrgår tog han mod till sig och besökte farbror doktorn här på orten. Väl där skickades han iväg till labbet för stick i fingret. Maken är väldigt petig när det gäller VEM som får äran att sticka honom, så han ratade sköterskan som tog emot honom med;
- Jag vill ha HENNE istället (och pekar på en annan)! Hon ser mycket snällare ut. Du verkar så barsk och aggressiv!!

Det blev inget med det.
Maken sitter i stolen då sköterskan tar tag i fulfingret och börjar badda med något.
- Aaaaj AAAAAAAAJJJ!!! skriker maken
- Men H E R R E G U D människa!! Jag har ju inte ens börjat ännu. Jag TVÄTTAR dig ju bara!!
Vid det här laget har maken redan hunnit glida halvvägs ur stolen och är nästan nere på golvet.

Det hela avslutas med att den "snälla" sköterskan fick komma och hålla honom i handen medans den barska fick sticka machomannen i fingret.
Maken kände sig liiiite dum efteråt och bad dem att inte berätta om incidenten på kafferasten.

Ungefär såhär går det till varje gång han är hos tandläkaren också.

Han får I N T E gå dit med barnen.

När han ska ta ett helt blodprov så måste han ligga ner.

Jag förstår att man kan vara rädd för sprutor och tandläkare, men NÅGON som helst måtta får det väl ändå vara på eländet kan man ju tycka. Det var väl en jäkla tur att det var jag, och inte han, som fick ta hormonsprutor i magen på sig själv när vi försökte få vårt första barn. Fasen vad tuff jag är!

Undrar vem som tar hem priset för Sveriges sjåpigaste man, min make eller Lindas sambo i bloggen Innan du fanns. Du måste läsa hennes inlägg "D och den tecknade livmodern" från 24/4 och "Dagen D" från 27/4. Jag skrattade så tårarna sprutade när jag läste detta. Hon är bäst.

Idag får käre maken stå i fokus och kan då berätta att det är han som har förstört min kropp. Bara hans fel! Han jobbar nämligen som innesäljare på ett företag som säljer främst godis och snacks till närlivsbutiker. Innan han började där var jag några kg lättare. Jag ser fram emot den dagen han går i pension om sidådär 30 år. Då kommer jag att rasa i vikt....0m vi nu blir så gamla att kunna uppleva den dagen, med tanke på allt skräp i stoppar i oss.

Det har tydligen kommit lite nyheter från Stimorol, för dessa askar hittade jag i skafferiet här hemma.

Chocolate goes Mint goes Fusion var himla go´måste jag säga! Jag är inte jättemycket för kombon choklad och mint, men den här funkade.

Chocolate goes Caramel goes Fusion smakade däremot som sådana där äckliga pensionärskarameller man köper på marknader. Tyckte de smakade lite nougat. Blä!

Häromdagen kom det hem ett par påsar av Marabou´s nya M. Hazelnut och Crispy. Crispy var tydligen för god för att bjuda med sig av, så den hann jag aldrig smaka. Hazelnut kommer däremot att bli lite äldre. Den var inte god. Men så gillar vi inte heller hasselnöt. M originalet är ju alldeles FÖR god! Synd att förstöra.

Både jag och maken borde väl öppna en godisaffär, för vi tycker att vi vet mest och bäst om godis. Om sorter och om kvalitet. Ska vi ha gemensam fest med vännerna och någon annan ska köpa lösgodis, då bara måste vi blanda oss i så att det blir kvalitetgodis som Cloetta, Aroma, Haribo, Malaco osv. HATAR att få en oäkta sockerbit i munnen. Det måste vara Cloetta text på!! Har en känsla av att vi kan vara lite besvärliga.

Ha en himla bra dag!

Kram, Macho-Annica

**OBS UPPDATERAT!!** Det har kommit fram ännu mer fakta från makens läkarbesök nu i efterhand. Det visade sig att han fick en liten barnring som belöning för att han varit så duktig. Redig karl jag har! Det är samma karl som brukar slänga ur sig kommentaren till pappor med flickor "Det krävs en man för att göra en man!" Tydligen inte.

Öppna öronen!

Leon: Mamma, rottweilrar är jättestarka!

Mio: Kan de bära hus?

Leon: NEJ Mio!! INGA hundar kan bära HUS!!

Leon: Men mamma, rottweilrar är JÄTTESTARKA!

Mio: Kan de bära hus?

*Mamman bara flabbar*

Morgonmys